Nyheter i Nybble

🔒
❌ About FreshRSS
There are new articles available, click to refresh the page.
Before yesterdayMain stream

Arkeologisk tidskrift nominerad till prestigefyllt designpris

3 September 2021 at 04:35

”Arkeologi i Östergötland” har i Ă„r nominerats till Svenska Designpriset. Tidskriften Ă€r ett samarbete mellan Arkeologerna, Östergötlands museum och Stiftelsen KulturmiljövĂ„rd.
– Det kĂ€nns fantastiskt roligt, speciellt eftersom det Ă€r arkeologer sjĂ€lva som bidrar med innehĂ„llet, sĂ€ger redaktören Karin Lindeblad, pĂ„ Arkeologerna.

Det Ă€r i kategorin Redaktionellt/Magasin/print som Arkeologi i Östergötland Ă€r nominerad. Svenska Designpriset Ă€r en Ă„rlig tĂ€vling i design och kommunikation dĂ€r Sveriges bĂ€sta grafiska designers inom print, webb, mobil och visuell kommunikation utses.

Tidskriften innehĂ„ller populĂ€rvetenskapliga artiklar om arkeologi och historia och det första numret kom ut 2010. I Ă„rets nummer kan man bland annat lĂ€sa om vĂ€lbevarade stenĂ„ldersfynd i Dags mosse,”guldgubbar” i Aska och om hur DNA-analyser anvĂ€nds i den arkeologiska forskningen.

– Artiklarna skrivs av lokala arkeologer, som valt en plats eller ett Ă€mne som sĂ€rskilt intresserar dem. Det kan vara nĂ„got tematiskt, eller ett fynd som det finns ett allmĂ€nintresse för. Det mĂ„ste inte vara aktuella utgrĂ€vningar, men det Ă€r ett sĂ€tt för oss att nĂ„ ut med intressanta resultat snabbt, rapporterna tar ofta lĂ€ngre tid innan alla analyser Ă€r klara, sĂ€ger Karin Lindeblad och tillĂ€gger:

– Det Ă€r lite av ett trolleri nĂ€r vi lĂ€mnar över materialet till vĂ„r grafiska formgivare och ser hur fantastiskt resultatet blir.

Mark Olson pĂ„ Forma Viva Ă€r ansvarig för formgivning och grafisk produktion av tidningen. Han sĂ€ger att han blev ”hĂ€rligt överraskad” av nomineringen.

– VĂ„r huvudtanke har alltid varit att bjuda pĂ„ vĂ„r fascination och att duka fram kunskap som de flesta kan ta till sig. Vi arbetar med en oerhört Ă€ndamĂ„lsenlig layout, med texter och bilder skapade av arkeologerna sjĂ€lva.

Hur arbetade du med den hÀr tidningen? Hade du frÄn början tÀnkt ut en speciell layout/design?
– Arkeologi rymmer sĂ„ mĂ„nga angelĂ€gna berĂ€ttelser. En otrolig skatt. Men samtidigt rör vi oss i tidernas landskap dĂ„ man i ena stunden Ă€r i en period f Kr, i nĂ€sta stĂ„r vi pĂ„ en galgbacke i 1600-talets SkĂ€nninge. Platserna varierar lika mycket. LĂ€saren fĂ„r lĂ€tt svindel. DĂ€rför Ă€r en tydlig, igenkĂ€nnbar struktur helt nödvĂ€ndig om vi vill behĂ„lla vĂ„r lĂ€sekrets, sĂ€ger Mark Olson:

–  Lite fyrverkeri pĂ„ sidorna, blandat med tydliga tidslinjer och mini-kartor – det Ă€r vĂ€l ett trevligt recept?

TÀvlingen avgörs till hÀlften genom röstning av allmÀnheten och till hÀlften av en jury. Fram till och med den 13 september kan du gÄ in och rösta pÄ Svenska Designprisets hemsida. Vinnarna presenteras den 14 november pÄ Berns i Stockholm.

Du röstar genom att gĂ„ till Svenska Designprisets webbplats. GĂ„ in under ”Redaktionellt – Magasin – Print” och vĂ€lj AiÖ.
Scrolla ned till slutet av sidan, skriv in din e-postadress och skicka in din röst. Ett mejl kommer att skickas till din e-post dÀr du sedan kan verifiera din röst via lÀnken.

Kontaktpersoner:

Karin Lindeblad, Arkeologerna     010-480 81 55, 076-128 41 55
Ann-Charlott Feldt, Östergötlands museum 013-230 386,  0708-961 403
Mark Olson, Forma Viva  0708-13 36 71

Presskontakt:
Ninna Bengtsson 010-480 80 76, 076-128 40 76, ninna.bengtsson@arkeologerna.com

För fler bilder se Flickr
Ladda ner hela pressmeddelandet (PDF)

Vikingatida silverskatt hittad i TĂ€by

9 November 2020 at 05:08

En silverskatt har hittats i samband med en arkeologisk undersökning av en gĂ„rd frĂ„n vikingatiden i Viggbyholm i norra Stockholm. Skatten bestĂ„r bland annat av hals- och armringar i silver men Ă€ven av flera silvermynt – ett av dem helt unikt.

Silverskatten bestÄr av bland annat tolv mynthÀngen och Ätta halsringar. Allt av silver. Foto: Arkeologerna CC-BY

Det var i fjol som spĂ„ren av en över tusen Ă„r gammal förhistorisk gĂ„rd hittades i TĂ€by. Under sommaren och hösten i Ă„r har Arkeologerna, vid Statens historiska museer, fortsatt att undersöka omrĂ„det och hittat rester av ett tjugotal hus – bland annat lĂ„nghus och grophus – frĂ„n yngre jĂ€rnĂ„ldern och in i tidig medeltid. Platsen har troligen varit bebodd under flera Ă„rhundraden.

I en av byggnaderna, förmodligen under golvplankorna, hade skatten grÀvts ner nÄgon gÄng pÄ vikingatiden.

– NĂ€r vi skulle plocka upp föremĂ„len och jag försiktigt lyfte halsring efter halsring hade jag en positiv kĂ€nsla av att ”oj det hĂ€r tar ju aldrig slut” och till slut blev det Ă„tta stycken halsringar. De var i otroligt bra skick och det sĂ„g ut som om de var tillverkade och nedlagda igĂ„r. ÄndĂ„ Ă€r de tusen Ă„r gamla, sĂ€ger Maria Lingström.

Skatten som gömdes pÄ 1000-talet e. Kr., bestÄr av Ätta halsringar, tvÄ armringar, en ring, tvÄ pÀrlor och tolv mynthÀngen, alltsÄ mynt som anvÀnts som hÀngsmycken. FöremÄlen hade lagts i en tygpÄse, som sedan stoppats ner i ett keramikkÀrl. Men varför mÀnniskorna som levde hÀr en gÄng i tiden valde att grÀva ner nÄgra av sina finaste föremÄl under huset Àr svÄrt att svara pÄ.

– Den klassiska tolkningen Ă€r att man har grĂ€vt ner sitt silver och vĂ€rdeföremĂ„l för att gömma undan det i orostider och frĂ„gan Ă€r om det gĂ€ller Ă€ven hĂ€r, sĂ€ger John Hamilton, arkeolog och projektledare.

Flera av mynten kommer lÄngvÀga ifrÄn och visar pÄ den betydande handel och kontakt med resten av omvÀrlden som var vanlig under vikingatiden. Bland mynten finns europeiska mynt men Àven fem arabiska silvermynt, sÄ kallade dirhemer. Ett av de europeiska silvermynten kommer frÄn staden Rouen i Normandie i Frankrike och Àr mycket ovanligt. Denna mynttyp, som troligen dateras till 900-talet e Kr, Àr hittills endast kÀnd frÄn tvÄ Àldre teckningar, enligt professor Jens Christian Moesgaard vid Stockholms universitet som bedömt mynten.

– De Ă€r vĂ€ldigt speciella. Man kan se att Ă€ven hĂ€ngena, som mynten suttit fast i nĂ€r de hĂ€ngt runt halsen, bestĂ„r av klippta mynt, sĂ€ger Maria Lingström.

Arkeologerna har under arbetets gÄng hittat ett flertal föremÄl som pilspetsar, vridkvarnar, keramik och amulettringar inne pÄ omrÄdet. Men att dÀr skulle finnas en silverskatt var minst sagt ovÀntat.

–  Det hĂ€r Ă€r nĂ„got man bara fĂ„r vara med om en gĂ„ng i livet, sĂ€ger Maria Lingström.


Kontaktpersoner

Arkeolog Maria Lingström 010-480 80 50
Arkeolog och projektledare John Hamilton 010-480 80 77
Arkeolog och bitr. projektledare Magnus Lindberg 010-480 81 25

Presskontakt: Ninna Bengtsson 010-480 80 76, 076-128 40 76

För pressfoton och filmer se Flickr

Ladda ner pressmeddelandet (PDF)

Ett normandiskt mynt som dateras till 900-talet hör till de ovanliga fynden. Foto: Acta Konserveringscentrum AB

Ett normandiskt mynt som dateras till 900-talet hör till de ovanliga fynden. Foto: Acta Konserveringscentrum AB

En av halsringar rengörs av konservatorn. Foto: Acta Konserveringscentrum AB

Hela skatten. Foto: Acta Konserveringscentrum AB

Arkeolog Maria Lingström grÀver ett av grophusen pÄ platsen. Foto: Arkeologerna CC-BY

Nu avslöjas kvarteret Rosendals historia

20 October 2020 at 07:38

Flera hundra Ă„r gamla trĂ€dgĂ„rdar, rester av byggnader och vardagsföremĂ„l som kritpipor och keramik – pĂ„ Södermalm i Stockholm grĂ€ver just nu Arkeologerna sig rakt ner igenom historien.
– Vi har ett titthĂ„l in till en 1600-talstrĂ€dgĂ„rd med ett fantastiskt vĂ€xtmaterial, sĂ€ger arkeologen Karin Lindeblad.

I Kvarteret Rosendal pÄ Södermalm i Stockholm har arkeologerna hittat spÄr av trÀdgÄrdsodlingar frÄn början av 1600-talet. Foto: Arkeologerna CC-BY

Det Àr ett omrÄde vid korsningen Timmermansgatan och Sankt Paulsgatan, ett stenkast frÄn Mariatorget, som Arkeologerna vid Statens historiska museer har undersökt under hösten. Södermalms stadsdelsförvaltning ska anlÀgga en ny park pÄ platsen och fynden som arkeologerna har gjort visar att det inte Àr bara i modern tid som stadsodling varit populÀrt. TrÀdgÄrdar, rester av byggnader, grÀnsmarkeringar och gÄngar men Àven unikt vÀxtmaterial liksom vardagsföremÄl, finns kvar under marken. Nu avslöjas kvarteret Rosendals historia.

– Den Ă€ldsta odlingen vi har fĂ„tt fram Ă€r frĂ„n 1630-talet. Det Ă€r en vĂ€lplanerad trĂ€dgĂ„rd med trĂ€dgĂ„rdsgĂ„ngar, odlingsbĂ€ddar, ett rejĂ€lt trĂ€plank som fungerade som tomtgrĂ€ns och intressanta vĂ€xter, sĂ€ger projektledaren Karin Lindeblad och tillĂ€gger:

– VĂ„r arkeobotaniker Jens Heimdahl har hittat rester av prydnadsvĂ€xter, matvĂ€xter och medicinalvĂ€xter i bĂ€ddarna. Det finns spĂ„r av trĂ€dgĂ„rdsnejlika, opiumvallmo, akleja och lungrot men Ă€ven persilja, kĂ„l, lök, portlak och flĂ€der.

Kvarteret Rosendal var frÄn början betydligt större och utgjorde en grönskande del av staden med stora trÀdgÄrdar och malmgÄrdar. PÄ 1670-talet var platsen indelad i tvÄ tomter; den ena var en frukttrÀdgÄrd som Àgdes av kyrkoherden i Tyska kyrkan, och den andra en malmgÄrd, dÀr Humbert Hansson frÄn Danzig hade sina byggnader och trÀdgÄrdsodlingar. MalmgÄrdarna tillhörde ofta rika borgare i Gamla stan, som uppförde herrgÄrdsliknande byggnader. Under 1700-talet slogs tomterna ihop och övertogs av ölbryggarfamiljen Sieverts och pÄ 1800-talet anlades garveri och smÄindustrier pÄ platsen.

– Vi hĂ„ller precis pĂ„ att undersöka familjen Sieverts 1700-talstrĂ€dgĂ„rd med gruslagda trĂ€dgĂ„rdsgĂ„ngar och odlingskvarter. Vi har Ă€ven hittat rester av ett par byggnader, kanske frĂ„n bryggeriverksamheten, men det kan komma Ă€ldre material, sĂ€ger Karin Lindeblad.

Fyndmaterialet Ă€r rikligt och bestĂ„r mestadels av sopor frĂ„n 1600–1700-tal. SĂ„dant som man slĂ€ngde ut pĂ„ komposten och sedan Ă„teranvĂ€nde i trĂ€dgĂ„rdarna. KeramikskĂ€rvor, bitar av kritpipor och planteringskĂ€rl, tegel, ostronskal och ben frĂ„n fisk och andra djur hör till de vanligare fynden. En fajansskĂ€rva med texten ”Stockholm” frĂ„n en trasig tallrik frĂ„n 1700-talet hör till de mer ovanliga. Det finns Ă€ven föremĂ„l frĂ„n 1500-talet.

– Det Ă€r en fantastiskt intressant utgrĂ€vning för det finns sĂ„ mycket historia kring Södermalm, inte minst trĂ€dgĂ„rdshistoria. Den hĂ€r undersökningen visar hur lĂ€nge man har hĂ„llit pĂ„ med stadsodling, sĂ€ger Karin Lindeblad.

För mer info om utgrÀvningen: https://arkeologerna.com/uppdrag/hemma-hos/

LÀs mer om upprustningen av parken pÄ Stockholms stads webbplats:  https://vaxer.stockholm/projekt/rosendals-park-rustas-upp/

 Kontaktpersoner

Arkeolog Karin Lindeblad 010-480 81 55
Arkeolog Ann-Mari HĂ„llans Stenholm 010-480 80 78

Presskontakt: Ninna Bengtsson 010-480 80 76

Foton: Översiktsbild och foton pĂ„ fynd, bland annat grön flaska frĂ„n 1700-talet, har troligen innehĂ„llit medicin. Foto: Arkeologerna eller Arkeologerna, SHM

Fler pressbilder: https://flic.kr/s/aHsmRCxhA7

Ladda ner pressmeddelandet (PDF)

En liten flaska av grönt glas som troligen innehÄllit medicin dateras till 1700-talet. Foto: Arkeologerna CC-BY

8 400 Är gammal hund hittad i Sölvesborg

22 September 2020 at 10:29

Under de pÄgÄende arkeologiska utgrÀvningarna i Ljungaviken i Sölvesborg har arkeologer pÄtrÀffat en 8 400 Är gammal hund, begravd med vad som tros vara gravgÄvor. Detta mitt i det omrÄde dÀr 51 stora huskonstruktioner frÄn samma tid just har hittats.

En 8400 Ă„r gammal hund. Foto: Carl Persson, Blekinge museum

”Detta Ă€r ett av de Ă€ldsta gravfynden av hund i landet” sĂ€ger osteologen Ola Magnell pĂ„ Arkeologerna. ”Hunden Ă€r vĂ€lbevarad och det faktum den ligger begravd mitt i stenĂ„ldersbebyggelsen Ă€r unikt”.

För 8 400 Är sedan översvÀmmande det stigande havet en stor boplats frÄn jÀgarstenÄldern i Ljungaviken. Gyttjan som avsattes av havet har sedan dess skyddat markytan. Vid den pÄ-gÄende arkeologiska undersökningen har mÀktiga lager av sand och gyttja schaktats bort. En markyta frÄn stenÄldern kan dÀrför nu ses för första gÄngen pÄ Ätta Ärtusenden. PÄ frilagda marken ligger stora mÀngder flinta, eldstÀder och resterna av stora huskonstruktioner.

”Vi hoppas kunna lyfta upp hela hunden i preparat, alltsĂ„ med jord och allt, och fortsĂ€tta undersökningarna pĂ„ Blekinge museums föremĂ„lsmagasin.” sĂ€ger projektledaren Carl Persson pĂ„ Blekinge museum.

”Ett fynd som detta gör att man kĂ€nner sig Ă€nnu nĂ€rmare mĂ€nniskorna som bodde hĂ€r” fortsĂ€tter han. ”En begravd hund visar pĂ„ nĂ„got sĂ€tt hur lika varandra vi Ă€r över Ă„rtusendena – samma kĂ€nslor av förlust och saknad.”

Bakgrund
PÄ uppdrag av Sölvesborgs kommun utför Blekinge museum, tillsammans med Sydsvensk Arkeologi och Arkeologerna just nu en av de största arkeologiska utgrÀvningarna i Blekinge nÄgonsin. Projektet skulle redan varit avslutat, men har pÄ grund av de unika fynden beviljats extra medel av Sölvesborgs kommun och av RiksantikvarieÀmbetet. Utan detta hade hunden och andra fynd nya aldrig nÄtt dagens ljus. Ett bostadsomrÄde kommer att byggas pÄ platsen, efter avslutade undersökningar.

En film om de spektakulÀra grÀvningarna hittar du pÄ Youtube

Kontakt:
Projektledare Carl Persson, Blekinge museum, tel 0709-46 58 06
Osteolog Ola Magnell Arkeologerna i Lund, tel 010-480 82 44

Fler bilder: finns via marcus.sandekjer@blekingemuseum.se

Ladda ner pressmeddelandet (PDF)

Ny studie avslöjar: DÄ föddes Motala ström

7 September 2020 at 03:20

Forntidens mÀnniskor blev vittne till de enorma naturkrafterna nÀr vattnet i VÀttern, eller FornvÀttern, steg och Motala ström bildades för cirka 9 200 Är sedan. Det visar en studie av sediment och kulturlager som gjorts under de arkeologiska utgrÀvningarna vid Kanaljorden och StrandvÀgen och vars resultat nu presenteras i ny vetenskaplig forskning.

Utsikt över Motala ström och de platser som omfattades av de arkeologiska utgrÀvningarna. Foto: Trafikverket

– Det Ă€r ovanligt för det Ă€r inte mĂ„nga vattendrag som bildats sĂ„ lĂ„ngt efter istiden, men analyserna visar att Motala ström bildades 7 200 f Kr, sĂ€ger Jonas Bergman, kvartĂ€rgeolog pĂ„ Arkeologerna vid Statens historiska museer.

De nya rönen publiceras i den internationella vetenskapliga tidskriften Quaternary. Det Ă€r i samband med de omfattande utgrĂ€vningarna av de stora stenĂ„ldersboplatserna vid Motala ström som de kvartĂ€rgeologiska undersökningarna gjordes. Forskarna har bland annat studerat makrofossil- och pollenprover och gjort diatomĂ©analyser (analyser av en specifik sorts alger) pĂ„ sediment tagna frĂ„n Motala ström, och nĂ€rliggande sjön Boren. Studien visar hur det som kallades FornvĂ€ttern, ungefĂ€r som nutida VĂ€ttern men med ett annat utlopp, troligen snördes av frĂ„n Yoldiahavet genom landhöjningen, ungefĂ€r för 11 000 Ă„r sedan. VattenstĂ„ndet i Motala steg sedan successivt, genom att VĂ€tternsĂ€nkan ”tippade” mot söder, tills det nĂ„dde tröskeln i Motala. Och bokstavligen var droppen som fick bĂ€garen att rinna över.

– Vi kan hitta ledtrĂ„dar till det komplicerade förloppet i lagren och sedimentstratigrafin. Det gĂ„r rĂ€tt lĂ„ngsamt nĂ€r vattenstĂ„ndet höjs, men sedan nĂ€r tröskeln Ă€r nĂ„dd och det börjar rinna över, sveper vattnet genom dalgĂ„ngen och eroderar en strömfĂ„ra ned till sjön Boren. Vattnet i VĂ€ttern faller en och en halv meter och det gĂ„r fort, kanske pĂ„ nĂ„gra dagar, sĂ€ger Jonas Bergman.

Vattnet letar sig ner i dalgÄngen och bildar det som kommer att bli Motala ström. Redan dÄ finns det mÀnniskor i omrÄdet, nÄgot som de Àldsta fynden vid utgrÀvningarna visat. Ett stenÄlderssamhÀlle med jÀgare och fiskare som förmodligen blir vittne till nÀr vattenmassorna kommer. Ytterligare nÄgra Ärtusenden senare Àr det dags igen för nya förÀndringar. Genom att studera de smÄ proverna i mikroskopet har forskarna ett öga in i det förflutna.

– Runt 5 800 f Kr blir det ytterligare erosion och vattnet skĂ€r sig lĂ€ngre ned i jorden och dĂ„ sjunker VĂ€ttern igen. DĂ„ expanderar de stora boplatserna ytterligare. MĂ€nniskorna var dĂ€r vid den tidpunkten och sĂ„g det hĂ€nda, sĂ€ger Jonas Bergman och tillĂ€gger:

– Den hĂ€r nya kunskapen hade vi inte haft utan de arkeologiska undersökningarna. Det vi ser hĂ€r Ă€r landskapets förĂ€ndring och historik och det Ă€r spĂ€nnande.

Kontaktpersoner

KvartÀrgeolog Jonas Bergman 010-480 81 24
Presskontakt: Ninna Bengtsson 010-480 80 76

Pressbilder finns pÄ Flickr:
http://bit.ly/motalastrom

Ladda ner pressmeddelandet (PDF)

LĂ€s hela artikeln i Quarternary

KvartÀrgeolog Jonas Bergman tar upp en borrkÀrna. Foto: Arkeologerna CC-BY

Ljuster och benspetsar frÄn boplatsen StrandvÀgen vid Motala ström, ca 5500 f Kr. Foto: Peter Zetterlund, Arkeologerna CC-BY.

DalahÀst funnen i Falun vid arkeologisk utgrÀvning

11 July 2020 at 08:11

Under fredagen hittades en dalahÀst vid en arkeologisk undersökning i Falun. HÀsten pÄtrÀffades under utgrÀvningen av PrÀstgÄrdshyttorna dÀr man arbetade med kopparhantering frÄn medeltiden fram till 1800-talet.

DalahÀsten frÄn PrÀstgÄrdshyttorna

DalahÀsten frÄn PrÀstgÄrdshyttorna. Foto: Arkeologerna CC-BY

Det var vid vattenkraftkonstruktioner avsedda för driften av kopparhyttor som den lilla hÀsten grÀvdes fram. Vattnet i HyttbÀcken drev de sÄ kallade PrÀstgÄrdshyttorna, med anor frÄn medeltiden, som nu undersöks av Arkeologerna vid Statens historiska museer.

TrÀhÀstar har tillverkats sedan Ätminstone 1100-talet, men det var i början av 1800-talet man började mÄla dem i Dalarna. Vid vÀrldsutstÀllningen i New York 1939 blev dalahÀsten vÀrldsberömd. Dalarnas museum i Falun har en stor samling Àldre dalahÀstar.

Den nu funna dalahÀsten verkar vara rödmÄlad, med sadel, man och remtyg i en mörkare fÀrg. Den tycks Àven ha dekor i en ljus fÀrg. PreliminÀrt kan fyndet dateras till 1800-talet, och denna dalahÀst kan alltsÄ höra till de Àldre bemÄlade.

Sverige var vÀrldsledande inom kopparproduktionen under 1600-talet och spÄren efter dessa arbetsplatser och mÀnniskorna som arbetade med kopparhanteringen finns fortfarande kvar i Falun. Arkeologerna undersöker i sommar delar av de gamla PrÀstgÄrdshyttorna som var belÀgna lÀngst med HyttbÀcken. De uppfördes pÄ medeltiden och drevs fram till mitten av 1800-talet.

Kontaktpersoner

Arkeolog Mia Englund 010-480 80 52
Regionchef Johan Anund 010-480 80 61

Pressbilder finns pÄ Flickr:
https://flic.kr/s/aHsmPkK3dN

Ladda ner pressmeddelandet (PDF)

Torbjörn Holback med DalahÀsten

Arkeolog Torbjörn Holback visar upp den nyfunna dalahÀsten. Foto: Arkeologerna CC-BY

❌