Nyheter i Nybble

🔒
❌ About FreshRSS
There are new articles available, click to refresh the page.
Before yesterdayArkeologerna

Arkeologisk tidskrift nominerad till prestigefyllt designpris

3 September 2021 at 04:35

”Arkeologi i Östergötland” har i Ă„r nominerats till Svenska Designpriset. Tidskriften Ă€r ett samarbete mellan Arkeologerna, Östergötlands museum och Stiftelsen KulturmiljövĂ„rd.
– Det kĂ€nns fantastiskt roligt, speciellt eftersom det Ă€r arkeologer sjĂ€lva som bidrar med innehĂ„llet, sĂ€ger redaktören Karin Lindeblad, pĂ„ Arkeologerna.

Det Ă€r i kategorin Redaktionellt/Magasin/print som Arkeologi i Östergötland Ă€r nominerad. Svenska Designpriset Ă€r en Ă„rlig tĂ€vling i design och kommunikation dĂ€r Sveriges bĂ€sta grafiska designers inom print, webb, mobil och visuell kommunikation utses.

Tidskriften innehĂ„ller populĂ€rvetenskapliga artiklar om arkeologi och historia och det första numret kom ut 2010. I Ă„rets nummer kan man bland annat lĂ€sa om vĂ€lbevarade stenĂ„ldersfynd i Dags mosse,”guldgubbar” i Aska och om hur DNA-analyser anvĂ€nds i den arkeologiska forskningen.

– Artiklarna skrivs av lokala arkeologer, som valt en plats eller ett Ă€mne som sĂ€rskilt intresserar dem. Det kan vara nĂ„got tematiskt, eller ett fynd som det finns ett allmĂ€nintresse för. Det mĂ„ste inte vara aktuella utgrĂ€vningar, men det Ă€r ett sĂ€tt för oss att nĂ„ ut med intressanta resultat snabbt, rapporterna tar ofta lĂ€ngre tid innan alla analyser Ă€r klara, sĂ€ger Karin Lindeblad och tillĂ€gger:

– Det Ă€r lite av ett trolleri nĂ€r vi lĂ€mnar över materialet till vĂ„r grafiska formgivare och ser hur fantastiskt resultatet blir.

Mark Olson pĂ„ Forma Viva Ă€r ansvarig för formgivning och grafisk produktion av tidningen. Han sĂ€ger att han blev ”hĂ€rligt överraskad” av nomineringen.

– VĂ„r huvudtanke har alltid varit att bjuda pĂ„ vĂ„r fascination och att duka fram kunskap som de flesta kan ta till sig. Vi arbetar med en oerhört Ă€ndamĂ„lsenlig layout, med texter och bilder skapade av arkeologerna sjĂ€lva.

Hur arbetade du med den hÀr tidningen? Hade du frÄn början tÀnkt ut en speciell layout/design?
– Arkeologi rymmer sĂ„ mĂ„nga angelĂ€gna berĂ€ttelser. En otrolig skatt. Men samtidigt rör vi oss i tidernas landskap dĂ„ man i ena stunden Ă€r i en period f Kr, i nĂ€sta stĂ„r vi pĂ„ en galgbacke i 1600-talets SkĂ€nninge. Platserna varierar lika mycket. LĂ€saren fĂ„r lĂ€tt svindel. DĂ€rför Ă€r en tydlig, igenkĂ€nnbar struktur helt nödvĂ€ndig om vi vill behĂ„lla vĂ„r lĂ€sekrets, sĂ€ger Mark Olson:

–  Lite fyrverkeri pĂ„ sidorna, blandat med tydliga tidslinjer och mini-kartor – det Ă€r vĂ€l ett trevligt recept?

TÀvlingen avgörs till hÀlften genom röstning av allmÀnheten och till hÀlften av en jury. Fram till och med den 13 september kan du gÄ in och rösta pÄ Svenska Designprisets hemsida. Vinnarna presenteras den 14 november pÄ Berns i Stockholm.

Du röstar genom att gĂ„ till Svenska Designprisets webbplats. GĂ„ in under ”Redaktionellt – Magasin – Print” och vĂ€lj AiÖ.
Scrolla ned till slutet av sidan, skriv in din e-postadress och skicka in din röst. Ett mejl kommer att skickas till din e-post dÀr du sedan kan verifiera din röst via lÀnken.

Kontaktpersoner:

Karin Lindeblad, Arkeologerna     010-480 81 55, 076-128 41 55
Ann-Charlott Feldt, Östergötlands museum 013-230 386,  0708-961 403
Mark Olson, Forma Viva  0708-13 36 71

Presskontakt:
Ninna Bengtsson 010-480 80 76, 076-128 40 76, ninna.bengtsson@arkeologerna.com

För fler bilder se Flickr
Ladda ner hela pressmeddelandet (PDF)

Arkeologidagen den 29 augusti

23 August 2021 at 07:48

Besök en arkeologisk utgrĂ€vning, kolla in vad som hittas vid den medeltida borgruinen i Biskopstuna i ÖsterĂ„ker och hör mer om 9000 Ă„r gamla fynd och DNA i Linköping. Under Arkeologidagen anordnas en rad evenemang runt om i Sverige, hĂ€r följer ett axplock.

Glada amatörarkeologer i Biskopstuna i Åkersberga norr om Stockholm. Bilden Ă€r frĂ„n fjolĂ„rets utgrĂ€vning. Foto: Lena Beronius Jörpeland, Arkeologerna (CC-BY)

Uppland

Arkeologidagen vid Biskopstuna

Biskopstuna Ă€r en medeltida borgruin i ÖsterskĂ€r, uppfördes av Ă€rkebiskopen i Uppsala. Möt arkeologerna Ann-Mari HĂ„llans Stenholm och Lena Beronius Jörpeland som berĂ€ttar om Ă„rets grĂ€vning som fokuseras pĂ„ sjĂ€lva den vallgravsomgĂ€rdade borgen. Resultaten frĂ„n tidigare Ă„rs undersökningar visar att det finns en borggĂ„rd med anslutande bebyggelse och aktiviteter pĂ„ andra sidan vallgraven. Vilken ny kunskap om livet vid Ă€rkebiskopens borg har vi fĂ„tt under senaste Ă„rens grĂ€vningar och vilka fynd har man hittat i Ă„r?

Plats: BorgvĂ€gen 32, ÖsterskĂ€r. 

Tider visningar: kl. 12.00 Visning av borgruinen (30 minuter) Låra Heimisdóttir, kommunantikvarie, berÀttar.
kl.12.30 Visning arkeologisk forskningsundersökning (45 minuter)  Arkeologerna berÀttar.
kl. 13.00 Visning av borgruinen (30 minuter) Låra Heimisdóttir, kommunantikvarie, berÀttar.
kl. 13.30 Visning arkeologisk forskningsundersökning (45 minuter) Arkeologerna berÀttar.

EntrĂ©: 10 kronor. Boka biljett via Visit Roslagen eller pĂ„ ÖsterĂ„kers bibliotek. BegrĂ€nsat antal platser!

Mer information hittar du pĂ„ ÖsterĂ„kers kommuns hemsida
Mer information om tidigare Ärs utgrÀvningar i Forskningsundersökning vid en Àrkebiskopsborg

Arrangörer: ÖsterĂ„kers kommun i samverkan med Arkeologerna och ÖsterĂ„kers hembygds- och forminnesförening.

Bilden visar en mÄlning "En söndag i Frisens park" av Frans Wilhelm Laurin, 1868. FrÄn Stockholms stadsmuseum

Vid mitten av 1800-talet blev Frisens park ett populĂ€rt utflyktsmĂ„l. MĂ„lningen ”En söndag i Frisens park” Ă€r mĂ„lad av Frans Wilhelm Laurin 1868 och finns pĂ„ Stockholms stadsmuseum.

En söndag i Frisens park – TrĂ€dgĂ„rdsarkeologisk visning pĂ„ Kungliga DjurgĂ„rden

VÀlkommen till en trÀdgÄrdarkeologisk visning!

Under vÄren 2021 genomfördes en trÀdgÄrdsarkeologisk utredning i 1770-tals parken Frisens park under ledning av Arkeologerna vid Statens historiska museer pÄ uppdrag av Kungliga DjurgÄrdens förvaltning. Under visningen gör vi ett djupdyk i parkens sedan lÀnge igenlagda damm, promenerar pÄ ursprungliga gÄngvÀgar och kommer de arkeologiska fynden nÀra medan vi berÀttar om parkens spÀnnande historia.

Den trĂ€dgĂ„rdsarkeologiska utredningen Ă€r ett led i kunskapsuppbyggnaden inför en framtida restaurering som förvaltningen utför i samarbete med NIVÅ Landskapsarkitektur.

Tid: kl. 13:00-14:00
Plats: Frisens park, BergsjölundsvÀgen 3 Parking (parkeringsplatsen), Stockholm

Mer information om utgrÀvningen hittar du pÄ Frisens park pÄ DjurgÄrden 
Kontaktperson: Gunnar Björkman, parkchef, 070-324 83 67, gunnar.bjorkman@royalcourt.se
Arrangörer: Kungliga DjurgÄrdens förvaltning i samarbete med Arkeologerna

Ett vackert paradisspÀnne frÄn Norrtil. Foto: Acta konserveringscentrum AB.

GrÀv som en arkeolog och hör mer om Höjdarna i Norrtil

VÀlkommen till Sigtuna museum och lÀr dig mer om arkeologi, bÄde i praktiken och som kunskapskÀlla! Testa att grÀva som en arkeolog tillsammans med en pedagog. Vad hittar arkeologer i jorden och hur kan det tolkas?

Sensationella arkeologiska fynd har gett oss fakta om höjdarna i Norrtil. Alldeles utanför Sigtuna stad gjordes utgrÀvningar 2018 av Arkeologerna, som har gett ny kunskap om omlandet under jÀrnÄlder och medeltid. Hör museets arkeolog Anders berÀtta om storgÄrden i Norrtil och nÄgra andra kÀnda storgÄrdar i Sigtunas nÀrhet. Se Àven miniutstÀllning om Höjdarna i Norrtil i museets entré.

Plats: Sigtuna museum
Tid: kl 11:00-16:00

http://www.sigtunamuseumandaart.se
Om den arkeologiska utgrÀvningen kan du lÀsa i Höjdarna i Norrtil i Sigtuna

Arrangörer: Sigtuna Museum & Art

Östergötland

Arkeologi i Östergötland – tre miniförelĂ€sningar och en kort promenad

Årets nummer av Arkeologi i Östergötland innehĂ„ller mĂ„nga spĂ€nnande artiklar. Kom och trĂ€ffa nĂ„gra av författarna i Folkparksteatern i Gamla Linköping. DĂ€r berĂ€ttar de bland annat om 9000 Ă„r gamla fynd, en flyttande hĂ€llristning och DNA som avslöjar en familj för tusen Ă„r sedan i SkĂ€nninge.

Plats: Folkparksteatern, Gamla Linköping
Tid: kl. 14:00-15:30

Mer information hittar du pĂ„ Östergötlands museum
eller i nytt nummer: Arkeologi i Östergötland 2021

Arrangörer: Östergötlands museum, Arkeologerna SHM, Stiftelsen KulturmiljövĂ„rd och Gamla Linköping

En stad reser sig ur förfallet – vandring i 1700-talets Linköping

En stad reser sig ur förfallet – om byggboomen i 1700-talets Linköping.

PÄ 1790-talet fick den unge handelsbokhÄllaren Frisk en idé. Han lyckades köpa tillbaka tvÄ tomter pÄ Hunnebergsgatan, som hans familj tidigare Àgt. 1795 lÀt han uppföra de Ànnu bevarade husen pÄ Hunnebergsgatan 30, idag mera kÀnd som Onkel AdamsgÄrden. Bostadshuset var modernt för sin tid, med en lÀgenhet om tre rum och kök i varje vÄningsplan. Var Johan Peter Frisk unik för sin tid, eller var det tvÀrtom ett tecken i tiden?

1700-talet Àr en spÀnnande period i Linköpings och Sveriges historia, en period av lÄngsam ÄterhÀmtning efter krig, pest och hungersnöd i början av seklet, och före de stora omvandlingarna genom industrialiseringen frÄn 1800-talets mitt. Under 1700-talet vÀxte befolkningen i landet och alltfler flyttade till stÀderna. En ny typ av trÀhus började byggas i Linköping, med plats för flera familjer. Nu byggdes den trÀstad som till stora delar revs under efterkrigstidens rekordÄr. Eller i bÀsta fall flyttades till Gamla Linköping.

Med start i gÄrdarna vid Hunnebergsgatan 5-9 vandrar vi pÄ spaning efter bevarade och flyttade hus, i spÄren av Linköpings första byggboom.

Plats: Hunnebergsgatan 5
Tider: kl 13.00 Vandring Hunnebergsgatan, start Hunnebergsgatan 5.
kl. 15.00 Vandring Ågatan och StĂ„ngebro, start Hunnebergsgatan 5.

BegrĂ€nsat antal deltagare – obligatorisk föranmĂ€lan till goran.tagesson@hist.uu.se

LÀs mer om tidigare projektet Hus och mÀnniskor

Kontaktperson: Göran Tagesson, 010-480 81 68
Arrangörer: Forskningsprojektet HASP – Hus och Social praktik, Uppsala universitet.

Puffbild, foto: Markus Andersson

Försvunnen bildsten hittad efter 300 Är

16 December 2020 at 13:02

En unik bildsten frÄn 900-talet som varit försvunnen i 300 Är har hittats under en grÀvning inför en avloppsledning utanför Ystad. Stenen ingÄr i det sÄ kallade Hunnestadsmonumentet som ursprungligen bestod av flera bild- och runstenar.
– Den lĂ„g med bildsidan upp nĂ€r vi hittade den, sĂ€ger Axel Krogh Hansen, pĂ„ Arkeologerna vid Statens historiska museer.

Bildsten nummer 6 som varit försvunnen sedan 1700-talet. Foto: Annika Knarrström, Arkeologerna CC-BY

Hunnestadsstenarna anses vara ett av landets mĂ€rkligaste monument frĂ„n vikingatiden. De Ă„tta stenarna – varav tre bildstenar, tvĂ„ runstenar och tre oristade stenar – tros ha rests av tvĂ„ bröder och stod vid Hunnestad by utanför Ystad.

Men pÄ 1700-talet försvann flera av stenarna spÄrlöst, bland annat den nu Äterfunna stenen som ovÀntat hittades av Arkeologerna pÄ onsdagsmorgonen.

–  Det kĂ€nns helt otroligt för det var en helt vanlig schaktningsövervakning. Vi hittade en del porslinsskĂ€rvor och tegel i de understa lagren frĂ„n 1700-talet, jag skojade lite med de övriga att ”nu fĂ„r vi vara lite försiktiga sĂ„ vi inte fĂ„r upp run- eller bildstenar” och sĂ„ plötsligt ser vi att vi har en ristad sten framför oss, sĂ€ger Axel Krogh Hansen.

Fyndet gjordes vid en plats dÀr det tidigare gÄtt en bro över bÀcken som gÄr genom Hunnestad.

– Stenen har anvĂ€nts nĂ€r man byggde en bro hĂ€r i början pĂ„ 1700-talet och har troligen utgjort en del av fundamentet, dĂ€r den anvĂ€nts som stöttesten, sĂ€ger Krogh Hansen.

NÄgra av de försvunna stenarna frÄn Hunnestadsmonumentet har senare Äterfunnits pÄ Marsvinsholms slott 1814 och tre finns idag utstÀllda pÄ Kulturen i Lund. Den nu pÄtrÀffade stenen Àr ungefÀr en meter hög och har en inristad bild av en vargliknande varelse, kanske Àr det Fenrisulven, pÄ ena sidan.

Att den försvunna stenen hittats vÀckte stor uppmÀrksamhet lokalt och under dagen strömmade boende i omrÄdet till platsen, en del skÄlade till och med i champagne, berÀttar Axel Krogh Hansen.

–  Just nu Ă€r jag vĂ€ldigt trött men otroligt glad över att vi har gjort den hĂ€r fantastiska upptĂ€ckten.

Enligt Magnus KÀllström, runolog pÄ RiksantikvarieÀmbetet, kommer fyndet kunna ge ny kunskap inom flera olika omrÄden som arkeologi och konst- och religionshistoria.

– Ett fantastiskt roligt fynd, som man inte trodde skulle intrĂ€ffa. Den hĂ€r stenen har varit borta sĂ„ pass lĂ€nge att vi trodde den var förstörd, sĂ€ger Magnus KĂ€llström till SVT Nyheter.

Den unika bildstenen har varit försvunnen sedan 1700-talet. Foto: Annika Knarrström, Arkeologerna CC-BY

Arkeolog Axel Krogh Hansen vid bildstenen som hittades under schaktningen inför en avloppsledning. Foto: Annika Knarrstreöm, Arkeologerna CC-BY

StenĂ„ldern fĂ„r nytt liv i ÖsterĂ„ker

7 December 2020 at 05:44

 Flera mycket ovanliga avbildningar av mĂ€nniskor i form av figuriner hittades under utgrĂ€vningen av en 4500 Ă„r gammal stenĂ„ldersboplats vid TrĂ„sĂ€ttra i Åkersberga. Nu har ÖsterĂ„kers kommun tillsammans med Arkeologerna gjort sĂ€ljĂ€garnas vĂ€rld levande igen.

Ett stort antal helt unika lerfiguriner hittades under utgrÀvningen i TrÄsÀttra. De Àr minst 4 500 Är gamla och kan vara de Àldsta avbildningarna av mÀnniskor i Sverige. Foto: Arkeologerna CC-BY

Ett stort antal helt unika lerfiguriner hittades under utgrÀvningen i TrÄsÀttra. De Àr minst 4 500 Är gamla och kan vara de Àldsta avbildningarna av mÀnniskor i Sverige. Foto: Arkeologerna CC-BY

– Det Ă€r ett helt unikt projekt dĂ€r forntiden visualiseras digitalt och Ă€r tillgĂ€nglig bĂ„de pĂ„ platsen och virtuellt, sĂ€ger arkeologen Niclas Björck.

Vi stĂ„r mitt ute i en liten skogsbacke omgiven av höga trĂ€d, ett stenkast frĂ„n ett villaomrĂ„de med lekande barn. Luften Ă€r hög och klar och novemberkylan har smugit sig pĂ„ men nĂ„gra av trĂ€dens löv skiftar fortfarande i gult. En lĂ€tt dimma vilar över omrĂ„det. För 4500 Ă„r sedan sĂ„g platsen helt annorlunda ut, dĂ„ var det en ö i den dĂ„varande skĂ€rgĂ„rden och mĂ€nniskor levde som jĂ€gare och samlare vid en forntida sandstrand. Men de lĂ€mnade spĂ„r efter sig och 2016 sĂ„g den gamla boplatsen med rester av hyddor och hĂ€rdar dagens ljus – liksom hundratals fynd av redskap, keramikkĂ€rl i miniatyr och lerfiguriner. Under den arkeologiska utgrĂ€vningen hittades över 300 fragment av lerfiguriner, varav flera intakta. Det Ă€r frĂ€mst avbildningar av mĂ€nniskor men Ă€ven djur.

NĂ€r arbetet ute i fĂ€lt avslutades var intresset frĂ„n kommunen stort om hur man skulle kunna fortsĂ€tta och göra den arkeologiska kunskapen tillgĂ€nglig för fler. Förutom skolvisningar och förelĂ€sningar sĂ„ vĂ€cktes tidigt tanken om att göra nĂ„got mer tillsammans och idĂ©er bollades fram och tillbaka mellan ÖsterĂ„kers kommun och Arkeologerna, berĂ€ttar Niclas Björck.

NĂ„got som Ă€ven Pontus Gustafsson, 3D- och visualiseringsutvecklare pĂ„ ÖsterĂ„kers kommun, instĂ€mmer i.

– Kommunens dĂ„varande kultursekreterare Birgit Lindholm ville göra nĂ„got extra och vi kĂ€nde att bara sĂ€tta upp en vanlig informationstavla gjorde inte omrĂ„det rĂ€ttvisa. Jag var ute pĂ„ en guidad visning en dag av Gottsundaborgen och sĂ„g bara jĂ€ttemycket sten, jag förstĂ„r att arkeologer kan se det pĂ„ ett annat sĂ€tt, men för mig var det en stenhög. DĂ„ föddes idĂ©n om att vi skulle göra en digital rekonstruktion.

En hel digital vĂ€rld har byggts upp i samarbete med Arkeologerna. Bild: ÖsterĂ„kers kommun

Genom 3D-visualisering skapades en modell av hur boplatsen sÄg ut som man genom mobilen eller datorn kan besöka var man Àn befinner sig och kliva in i. DÀr du kan uppleva sÀljÀgarnas sedan lÀnge försvunna vÀrld, gÄ in i och titta nÀrmare pÄ hyddor och vÀnda pÄ föremÄl. Arkeologerna stod för informationsunderlag och 3D-skannade ett 20-tal olika föremÄl och figuriner. Det gör att den som vill Àven kan skriva ut en kopia av föremÄlen i en 3D-printer. Pontus Gustafsson skapade den digitala vÀrlden och flera anstÀllda inom kommunen kom pÄ kreativa lösningar nÀr det gÀllde den fysiska utstÀllningen.

Pontus Gustafsson pĂ„ ÖsterĂ„kers kommun brinner för att göra forntiden mer digital. Foto: ÖsterĂ„kers kommun

Pontus Gustafsson pĂ„ ÖsterĂ„kers kommun brinner för att göra forntiden mer digital. Foto: ÖsterĂ„kers kommun

– Det var mĂ„nga i kommunen som var engagerade och tyckte det var jĂ€tteroligt. Tanken med den digitala biten var att det skulle bli interaktivt och inte bara vara en vanlig webbsida. Den digitala vĂ€rlden tog inte jĂ€ttelĂ„ng tid att skapa men det var viktigt att se till att all information som till exempel utseende pĂ„ hyddor och föremĂ„l blev korrekta, sĂ€ger Pontus Gustafsson:

– Det hĂ€r Ă€r bara ett första steg. Det nya konceptet heter Visualiserad forntid och tanken Ă€r att vi ska fortsĂ€tta jobba med det pĂ„ samma sĂ€tt pĂ„ andra platser med samma typ av upplĂ€gg. Kanske kan vi till exempel göra nĂ„got liknande i Biskopstuna i Åkersberga, med den gamla Ă€rkebiskopsborgen.

PĂ„ platsen dĂ€r figurinerna hittades har det blivit en utomhusutstĂ€llning. Foto: ÖsterĂ„kers kommun

PĂ„ platsen dĂ€r figurinerna hittades har det byggts en utomhusutstĂ€llning. Foto: ÖsterĂ„kers kommun

Det finns Àven en fysisk utstÀllning pÄ platsen med en utsiktsplats som har byggts pÄ den forna stranden varifrÄn man bland annat kan se en bevarad eldstad och hÀllar som anvÀnts nÀr stenÄldersmÀnniskorna slipade och malde, allt markerat i terrÀngen. Och en dag nÀr dimman sakta svÀvar över markerna Àr det lÀtt att förestÀlla sig att den forntida vÀrlden finns alldeles, alldeles nÀra.

– Vi hĂ„ller pĂ„ med arkeologi för att kunna skriva vĂ„r gemensamma historia och nĂ„ ut till de som man faktiskt gör det hĂ€r arbetet för. Tar man exemplet med utomhusutstĂ€llningen sĂ„ blir det ett sĂ€tt för nĂ€rboende och skolor att ta del av sin historia och de levande berĂ€ttelserna utanför knuten. Skolelever i trean har börjat gĂ„ hit nĂ€r de lĂ€ser om stenĂ„ldern för det Ă€r i backen nĂ€ra skolan som deras historia finns, sĂ€ger Niclas Björck och tillĂ€gger:

– Jag kĂ€nner inte till nĂ„gon annan kommun dĂ€r man gjort nĂ„got liknande. Genom 3D-visualisering kan man gĂ„ in i den forntida vĂ€rlden och uppleva hur det sĂ„g ut med havet och hyddorna. Det blir en helt ny dimension i förmedlingen. Det Ă€r en modell som skulle kunna anvĂ€ndas pĂ„ fler platser, det Ă€r bara fantasin som sĂ€tter grĂ€nsen.

Besök den virtuella vĂ€rlden pĂ„ ÖsterĂ„kers kommuns hemsida

Kolla in vÄrt digitala utbud!

16 November 2020 at 10:13

Ta del av Arkeologernas spÀnnande utgrÀvningar, hÀftiga fynd och intressanta arbete pÄ egen hand, oavsett var du befinner dig. Vi har flera olika plattformar med digitalt innehÄll. Det kan handla om filmer, poddar, 3D-modeller och mycket annat. Nedan följer ett urval av vÄrt digitala utbud.

Filmer

VÄra filmer finns bland annat pÄ Youtube, hÀr hittar du samtliga!

Nedan följer ett urval av filmer frÄn olika arkeologiska undersökningar.

BÄtgravarna vid Gamla Uppsala prÀstgÄrd

De unika fynden av tvÄ vikingatida bÄtgravar i Gamla Uppsala vÀckte sensation i juni 2019, dÄ de grÀvdes fram.  I bÄda gravarna hade mÀnniskor begravts och fÄtt med sig bÄde djur, vapen och personliga föremÄl. Se filmerna frÄn den arkeologiska undersökningen.

Filmerna om bÄtgravarna i Gamla Uppsala

Skeppen i Masthamnen i Göteborg

Flera hundra Ă„r gamla skepp hittades vid Packhusplatsen/Masthamnen i centrala Göteborg 2019. BĂ„tarna dateras till olika tidsperioder, de Ă€ldsta Ă€r frĂ„n 1600–1700-talet och lĂ€mnades pĂ„ hamnens botten. Det rĂ„dde liv och rörelse i staden med bĂ„tar som kom och gick under 1600-talet och spĂ„ren efter dĂ„tidens mĂ€nniskor finns kvar. Den Ă€ldsta hamnen har en lĂ„ng historia som strĂ€cker sig över 200 Ă„r. En arkeologisk undersökning av omrĂ„det vid Masthamnen och Kvarnberget pĂ„börjades vĂ„ren 2019 med anledning av att Trafikverket bygger VĂ€stlĂ€nken.

Filmerna om skeppsvraken i Masthamnen

Ett vikingatida gravfÀlt i BÄdstorp utanför Norrköping

Ett spĂ€nnande vikingatida gravfĂ€lt i utkanten av Norrköping undersöktes hösten 2019. UtgrĂ€vningen var den största i sitt slag i Östergötland med över 150 gravar. NĂ€r utgrĂ€vningen var klar skulle gravfĂ€ltet ge plats för ett stickspĂ„r till OstlĂ€nken.

Filmerna om ett vikingatida gravfÀlt i BÄdstorp

Enescopinge – den medeltida staden

Under  2017–2018 undersöktes ett omrĂ„de i Enköping, kvarteret Traktören, dĂ€r delar av den medeltida staden som legat dold under den nuvarande stadens gator grĂ€vdes fram. Projektet var ett samarbete mellan Arkeologerna och Upplandsmuseet, som gjorde filmerna.

Filmerna om medeltida Enescopinge

Pollenanalyser lÀngs med OstlÀnken

En vacker höstdag i september. Platsen, ett igenvuxet kÀrr i Tystberga i Södermanland. Paleoekologerna Àr ute för att hÀmta in borrkÀrnor frÄn vÄtmarken och bland annat studera vilka pollen som finns i proverna. Det Àr ett fönster till det förflutna. Genom att se hur antalet och sammansÀttningen av pollen frÄn olika vÀxter förÀndras med tiden gÄr det att se hur landskapet förÀndrades och hur klimat och mÀnniskan pÄverkat naturen och kulturlandskapet. Totalt ska över 200 platser lÀngs med höghastighetsnÀtet OstlÀnkens kommande strÀckning undersökas. Dels tar forskarna pollenprover och dels undersöker de den sÄ kallade strandförskjutningen. Förhoppningen Àr att fÄ ökad kunskap om hur landskapet sÄg ut för tusentals och hundratals Är sedan.

Filmerna om paleoekologi lÀngs med OstlÀnken

Vikingaskatten i Viggbyholm

En silverskatt hittades 2020 i samband med en undersökning av en vikingatida gÄrd i Viggbyholm i TÀby i Stockholm.

Poddar

Hör mer om den fantastiska utgrÀvningen av en boplats frÄn mesolitikum vid Motala ström dÀr mÀnniskor levde för mellan 9 000 och 6 000 Är sedan. Eller lyssna pÄ nÀr osteologen Caroline Arcini berÀttar om de ben som hittades vid utgrÀvningen av ett vikingatida gravfÀlt i BÄdstorp utanför Norrköping.

BlÀddra i hela vÄrt utbud av poddar i Soundcloud 

Se det förflutna i 3D

Medeltida hus, stenÄldersgravar, spÀnnande fynd och hela kyrkor. Ny digital teknik och nya dokumentationsmetoder med bland annat fotoskanning gör forntiden levande igen. Se Furingstad kyrka hemifrÄn soffan eller titta nÀrmare pÄ ett runbleck som hittats i fÀlt.

Kolla in alla vÄra 3D-modeller i Sketchfab

Botanisera i vÄrt bildarkiv

En vÀldigt speciell dalahÀst, fyndet av en piskmask och en vikingatida silverskatt. I Flickr kan du blÀddra bland pressbilder och filmklipp frÄn olika utgrÀvningar.

BlÀddra bland utvalda foton och filmklipp 

Vikingatida silverskatt hittad i TĂ€by

9 November 2020 at 05:08

En silverskatt har hittats i samband med en arkeologisk undersökning av en gĂ„rd frĂ„n vikingatiden i Viggbyholm i norra Stockholm. Skatten bestĂ„r bland annat av hals- och armringar i silver men Ă€ven av flera silvermynt – ett av dem helt unikt.

Silverskatten bestÄr av bland annat tolv mynthÀngen och Ätta halsringar. Allt av silver. Foto: Arkeologerna CC-BY

Det var i fjol som spĂ„ren av en över tusen Ă„r gammal förhistorisk gĂ„rd hittades i TĂ€by. Under sommaren och hösten i Ă„r har Arkeologerna, vid Statens historiska museer, fortsatt att undersöka omrĂ„det och hittat rester av ett tjugotal hus – bland annat lĂ„nghus och grophus – frĂ„n yngre jĂ€rnĂ„ldern och in i tidig medeltid. Platsen har troligen varit bebodd under flera Ă„rhundraden.

I en av byggnaderna, förmodligen under golvplankorna, hade skatten grÀvts ner nÄgon gÄng pÄ vikingatiden.

– NĂ€r vi skulle plocka upp föremĂ„len och jag försiktigt lyfte halsring efter halsring hade jag en positiv kĂ€nsla av att ”oj det hĂ€r tar ju aldrig slut” och till slut blev det Ă„tta stycken halsringar. De var i otroligt bra skick och det sĂ„g ut som om de var tillverkade och nedlagda igĂ„r. ÄndĂ„ Ă€r de tusen Ă„r gamla, sĂ€ger Maria Lingström.

Skatten som gömdes pÄ 1000-talet e. Kr., bestÄr av Ätta halsringar, tvÄ armringar, en ring, tvÄ pÀrlor och tolv mynthÀngen, alltsÄ mynt som anvÀnts som hÀngsmycken. FöremÄlen hade lagts i en tygpÄse, som sedan stoppats ner i ett keramikkÀrl. Men varför mÀnniskorna som levde hÀr en gÄng i tiden valde att grÀva ner nÄgra av sina finaste föremÄl under huset Àr svÄrt att svara pÄ.

– Den klassiska tolkningen Ă€r att man har grĂ€vt ner sitt silver och vĂ€rdeföremĂ„l för att gömma undan det i orostider och frĂ„gan Ă€r om det gĂ€ller Ă€ven hĂ€r, sĂ€ger John Hamilton, arkeolog och projektledare.

Flera av mynten kommer lÄngvÀga ifrÄn och visar pÄ den betydande handel och kontakt med resten av omvÀrlden som var vanlig under vikingatiden. Bland mynten finns europeiska mynt men Àven fem arabiska silvermynt, sÄ kallade dirhemer. Ett av de europeiska silvermynten kommer frÄn staden Rouen i Normandie i Frankrike och Àr mycket ovanligt. Denna mynttyp, som troligen dateras till 900-talet e Kr, Àr hittills endast kÀnd frÄn tvÄ Àldre teckningar, enligt professor Jens Christian Moesgaard vid Stockholms universitet som bedömt mynten.

– De Ă€r vĂ€ldigt speciella. Man kan se att Ă€ven hĂ€ngena, som mynten suttit fast i nĂ€r de hĂ€ngt runt halsen, bestĂ„r av klippta mynt, sĂ€ger Maria Lingström.

Arkeologerna har under arbetets gÄng hittat ett flertal föremÄl som pilspetsar, vridkvarnar, keramik och amulettringar inne pÄ omrÄdet. Men att dÀr skulle finnas en silverskatt var minst sagt ovÀntat.

–  Det hĂ€r Ă€r nĂ„got man bara fĂ„r vara med om en gĂ„ng i livet, sĂ€ger Maria Lingström.


Kontaktpersoner

Arkeolog Maria Lingström 010-480 80 50
Arkeolog och projektledare John Hamilton 010-480 80 77
Arkeolog och bitr. projektledare Magnus Lindberg 010-480 81 25

Presskontakt: Ninna Bengtsson 010-480 80 76, 076-128 40 76

För pressfoton och filmer se Flickr

Ladda ner pressmeddelandet (PDF)

Ett normandiskt mynt som dateras till 900-talet hör till de ovanliga fynden. Foto: Acta Konserveringscentrum AB

Ett normandiskt mynt som dateras till 900-talet hör till de ovanliga fynden. Foto: Acta Konserveringscentrum AB

En av halsringar rengörs av konservatorn. Foto: Acta Konserveringscentrum AB

Hela skatten. Foto: Acta Konserveringscentrum AB

Arkeolog Maria Lingström grÀver ett av grophusen pÄ platsen. Foto: Arkeologerna CC-BY

Nu avslöjas kvarteret Rosendals historia

20 October 2020 at 07:38

Flera hundra Ă„r gamla trĂ€dgĂ„rdar, rester av byggnader och vardagsföremĂ„l som kritpipor och keramik – pĂ„ Södermalm i Stockholm grĂ€ver just nu Arkeologerna sig rakt ner igenom historien.
– Vi har ett titthĂ„l in till en 1600-talstrĂ€dgĂ„rd med ett fantastiskt vĂ€xtmaterial, sĂ€ger arkeologen Karin Lindeblad.

I Kvarteret Rosendal pÄ Södermalm i Stockholm har arkeologerna hittat spÄr av trÀdgÄrdsodlingar frÄn början av 1600-talet. Foto: Arkeologerna CC-BY

Det Àr ett omrÄde vid korsningen Timmermansgatan och Sankt Paulsgatan, ett stenkast frÄn Mariatorget, som Arkeologerna vid Statens historiska museer har undersökt under hösten. Södermalms stadsdelsförvaltning ska anlÀgga en ny park pÄ platsen och fynden som arkeologerna har gjort visar att det inte Àr bara i modern tid som stadsodling varit populÀrt. TrÀdgÄrdar, rester av byggnader, grÀnsmarkeringar och gÄngar men Àven unikt vÀxtmaterial liksom vardagsföremÄl, finns kvar under marken. Nu avslöjas kvarteret Rosendals historia.

– Den Ă€ldsta odlingen vi har fĂ„tt fram Ă€r frĂ„n 1630-talet. Det Ă€r en vĂ€lplanerad trĂ€dgĂ„rd med trĂ€dgĂ„rdsgĂ„ngar, odlingsbĂ€ddar, ett rejĂ€lt trĂ€plank som fungerade som tomtgrĂ€ns och intressanta vĂ€xter, sĂ€ger projektledaren Karin Lindeblad och tillĂ€gger:

– VĂ„r arkeobotaniker Jens Heimdahl har hittat rester av prydnadsvĂ€xter, matvĂ€xter och medicinalvĂ€xter i bĂ€ddarna. Det finns spĂ„r av trĂ€dgĂ„rdsnejlika, opiumvallmo, akleja och lungrot men Ă€ven persilja, kĂ„l, lök, portlak och flĂ€der.

Kvarteret Rosendal var frÄn början betydligt större och utgjorde en grönskande del av staden med stora trÀdgÄrdar och malmgÄrdar. PÄ 1670-talet var platsen indelad i tvÄ tomter; den ena var en frukttrÀdgÄrd som Àgdes av kyrkoherden i Tyska kyrkan, och den andra en malmgÄrd, dÀr Humbert Hansson frÄn Danzig hade sina byggnader och trÀdgÄrdsodlingar. MalmgÄrdarna tillhörde ofta rika borgare i Gamla stan, som uppförde herrgÄrdsliknande byggnader. Under 1700-talet slogs tomterna ihop och övertogs av ölbryggarfamiljen Sieverts och pÄ 1800-talet anlades garveri och smÄindustrier pÄ platsen.

– Vi hĂ„ller precis pĂ„ att undersöka familjen Sieverts 1700-talstrĂ€dgĂ„rd med gruslagda trĂ€dgĂ„rdsgĂ„ngar och odlingskvarter. Vi har Ă€ven hittat rester av ett par byggnader, kanske frĂ„n bryggeriverksamheten, men det kan komma Ă€ldre material, sĂ€ger Karin Lindeblad.

Fyndmaterialet Ă€r rikligt och bestĂ„r mestadels av sopor frĂ„n 1600–1700-tal. SĂ„dant som man slĂ€ngde ut pĂ„ komposten och sedan Ă„teranvĂ€nde i trĂ€dgĂ„rdarna. KeramikskĂ€rvor, bitar av kritpipor och planteringskĂ€rl, tegel, ostronskal och ben frĂ„n fisk och andra djur hör till de vanligare fynden. En fajansskĂ€rva med texten ”Stockholm” frĂ„n en trasig tallrik frĂ„n 1700-talet hör till de mer ovanliga. Det finns Ă€ven föremĂ„l frĂ„n 1500-talet.

– Det Ă€r en fantastiskt intressant utgrĂ€vning för det finns sĂ„ mycket historia kring Södermalm, inte minst trĂ€dgĂ„rdshistoria. Den hĂ€r undersökningen visar hur lĂ€nge man har hĂ„llit pĂ„ med stadsodling, sĂ€ger Karin Lindeblad.

För mer info om utgrÀvningen: https://arkeologerna.com/uppdrag/hemma-hos/

LÀs mer om upprustningen av parken pÄ Stockholms stads webbplats:  https://vaxer.stockholm/projekt/rosendals-park-rustas-upp/

 Kontaktpersoner

Arkeolog Karin Lindeblad 010-480 81 55
Arkeolog Ann-Mari HĂ„llans Stenholm 010-480 80 78

Presskontakt: Ninna Bengtsson 010-480 80 76

Foton: Översiktsbild och foton pĂ„ fynd, bland annat grön flaska frĂ„n 1700-talet, har troligen innehĂ„llit medicin. Foto: Arkeologerna eller Arkeologerna, SHM

Fler pressbilder: https://flic.kr/s/aHsmRCxhA7

Ladda ner pressmeddelandet (PDF)

En liten flaska av grönt glas som troligen innehÄllit medicin dateras till 1700-talet. Foto: Arkeologerna CC-BY

8 400 Är gammal hund hittad i Sölvesborg

22 September 2020 at 10:29

Under de pÄgÄende arkeologiska utgrÀvningarna i Ljungaviken i Sölvesborg har arkeologer pÄtrÀffat en 8 400 Är gammal hund, begravd med vad som tros vara gravgÄvor. Detta mitt i det omrÄde dÀr 51 stora huskonstruktioner frÄn samma tid just har hittats.

En 8400 Ă„r gammal hund. Foto: Carl Persson, Blekinge museum

”Detta Ă€r ett av de Ă€ldsta gravfynden av hund i landet” sĂ€ger osteologen Ola Magnell pĂ„ Arkeologerna. ”Hunden Ă€r vĂ€lbevarad och det faktum den ligger begravd mitt i stenĂ„ldersbebyggelsen Ă€r unikt”.

För 8 400 Är sedan översvÀmmande det stigande havet en stor boplats frÄn jÀgarstenÄldern i Ljungaviken. Gyttjan som avsattes av havet har sedan dess skyddat markytan. Vid den pÄ-gÄende arkeologiska undersökningen har mÀktiga lager av sand och gyttja schaktats bort. En markyta frÄn stenÄldern kan dÀrför nu ses för första gÄngen pÄ Ätta Ärtusenden. PÄ frilagda marken ligger stora mÀngder flinta, eldstÀder och resterna av stora huskonstruktioner.

”Vi hoppas kunna lyfta upp hela hunden i preparat, alltsĂ„ med jord och allt, och fortsĂ€tta undersökningarna pĂ„ Blekinge museums föremĂ„lsmagasin.” sĂ€ger projektledaren Carl Persson pĂ„ Blekinge museum.

”Ett fynd som detta gör att man kĂ€nner sig Ă€nnu nĂ€rmare mĂ€nniskorna som bodde hĂ€r” fortsĂ€tter han. ”En begravd hund visar pĂ„ nĂ„got sĂ€tt hur lika varandra vi Ă€r över Ă„rtusendena – samma kĂ€nslor av förlust och saknad.”

Bakgrund
PÄ uppdrag av Sölvesborgs kommun utför Blekinge museum, tillsammans med Sydsvensk Arkeologi och Arkeologerna just nu en av de största arkeologiska utgrÀvningarna i Blekinge nÄgonsin. Projektet skulle redan varit avslutat, men har pÄ grund av de unika fynden beviljats extra medel av Sölvesborgs kommun och av RiksantikvarieÀmbetet. Utan detta hade hunden och andra fynd nya aldrig nÄtt dagens ljus. Ett bostadsomrÄde kommer att byggas pÄ platsen, efter avslutade undersökningar.

En film om de spektakulÀra grÀvningarna hittar du pÄ Youtube

Kontakt:
Projektledare Carl Persson, Blekinge museum, tel 0709-46 58 06
Osteolog Ola Magnell Arkeologerna i Lund, tel 010-480 82 44

Fler bilder: finns via marcus.sandekjer@blekingemuseum.se

Ladda ner pressmeddelandet (PDF)

Ny studie avslöjar: DÄ föddes Motala ström

7 September 2020 at 03:20

Forntidens mÀnniskor blev vittne till de enorma naturkrafterna nÀr vattnet i VÀttern, eller FornvÀttern, steg och Motala ström bildades för cirka 9 200 Är sedan. Det visar en studie av sediment och kulturlager som gjorts under de arkeologiska utgrÀvningarna vid Kanaljorden och StrandvÀgen och vars resultat nu presenteras i ny vetenskaplig forskning.

Utsikt över Motala ström och de platser som omfattades av de arkeologiska utgrÀvningarna. Foto: Trafikverket

– Det Ă€r ovanligt för det Ă€r inte mĂ„nga vattendrag som bildats sĂ„ lĂ„ngt efter istiden, men analyserna visar att Motala ström bildades 7 200 f Kr, sĂ€ger Jonas Bergman, kvartĂ€rgeolog pĂ„ Arkeologerna vid Statens historiska museer.

De nya rönen publiceras i den internationella vetenskapliga tidskriften Quaternary. Det Ă€r i samband med de omfattande utgrĂ€vningarna av de stora stenĂ„ldersboplatserna vid Motala ström som de kvartĂ€rgeologiska undersökningarna gjordes. Forskarna har bland annat studerat makrofossil- och pollenprover och gjort diatomĂ©analyser (analyser av en specifik sorts alger) pĂ„ sediment tagna frĂ„n Motala ström, och nĂ€rliggande sjön Boren. Studien visar hur det som kallades FornvĂ€ttern, ungefĂ€r som nutida VĂ€ttern men med ett annat utlopp, troligen snördes av frĂ„n Yoldiahavet genom landhöjningen, ungefĂ€r för 11 000 Ă„r sedan. VattenstĂ„ndet i Motala steg sedan successivt, genom att VĂ€tternsĂ€nkan ”tippade” mot söder, tills det nĂ„dde tröskeln i Motala. Och bokstavligen var droppen som fick bĂ€garen att rinna över.

– Vi kan hitta ledtrĂ„dar till det komplicerade förloppet i lagren och sedimentstratigrafin. Det gĂ„r rĂ€tt lĂ„ngsamt nĂ€r vattenstĂ„ndet höjs, men sedan nĂ€r tröskeln Ă€r nĂ„dd och det börjar rinna över, sveper vattnet genom dalgĂ„ngen och eroderar en strömfĂ„ra ned till sjön Boren. Vattnet i VĂ€ttern faller en och en halv meter och det gĂ„r fort, kanske pĂ„ nĂ„gra dagar, sĂ€ger Jonas Bergman.

Vattnet letar sig ner i dalgÄngen och bildar det som kommer att bli Motala ström. Redan dÄ finns det mÀnniskor i omrÄdet, nÄgot som de Àldsta fynden vid utgrÀvningarna visat. Ett stenÄlderssamhÀlle med jÀgare och fiskare som förmodligen blir vittne till nÀr vattenmassorna kommer. Ytterligare nÄgra Ärtusenden senare Àr det dags igen för nya förÀndringar. Genom att studera de smÄ proverna i mikroskopet har forskarna ett öga in i det förflutna.

– Runt 5 800 f Kr blir det ytterligare erosion och vattnet skĂ€r sig lĂ€ngre ned i jorden och dĂ„ sjunker VĂ€ttern igen. DĂ„ expanderar de stora boplatserna ytterligare. MĂ€nniskorna var dĂ€r vid den tidpunkten och sĂ„g det hĂ€nda, sĂ€ger Jonas Bergman och tillĂ€gger:

– Den hĂ€r nya kunskapen hade vi inte haft utan de arkeologiska undersökningarna. Det vi ser hĂ€r Ă€r landskapets förĂ€ndring och historik och det Ă€r spĂ€nnande.

Kontaktpersoner

KvartÀrgeolog Jonas Bergman 010-480 81 24
Presskontakt: Ninna Bengtsson 010-480 80 76

Pressbilder finns pÄ Flickr:
http://bit.ly/motalastrom

Ladda ner pressmeddelandet (PDF)

LĂ€s hela artikeln i Quarternary

KvartÀrgeolog Jonas Bergman tar upp en borrkÀrna. Foto: Arkeologerna CC-BY

Ljuster och benspetsar frÄn boplatsen StrandvÀgen vid Motala ström, ca 5500 f Kr. Foto: Peter Zetterlund, Arkeologerna CC-BY.

Missa inte Arkeologidagen den 30 augusti!

17 August 2020 at 04:40

Besök en vikingatida boplats i TÀby, trÀffa borgnördar i Biskopstuna och hör om en mycket speciell kvinna som gravlades i BÄdstorp utanför Norrköping. Under Arkeologidagen anordnas en rad evenemang runt om i Sverige, hÀr följer ett axplock av dessa.  

En vikingatida gÄrd grÀvs ut i Viggbyholm i TÀby. PÄ Arkeologidagen kan du följa med pÄ en guidad visning. Foto: Arkeologerna (CC-BY)

Vi följer FolkhÀlsomyndighetens rekommendationer för att motverka smittspridningen av covid-19. VÄra publika aktiviteter till exempel visningar i fÀlt har dÀrmed ett begrÀnsat deltagarantal.

Uppland

Vikingatida boplats i Viggbyholm

Under sommar och höst 2020 undersöker arkeologer en vikingatida boplats i Viggbyholm, TÀby. Under arkeologidagen kommer besökare att erbjudas rundturer i fÀlt, kunna följa arkeologernas arbete och har möjligheter att stÀlla frÄgor. TvÄ guidade turer Àr inplanerade.

Tid: kl. 09.00–13.00
Plats: SkördevÀgen, TÀby

TerrÀngen Àr stenig och delvis ojÀmn. Platsen Àr dÀrmed inte lÀmplig för rullstolar och barnvagnar. Toalett finns intill utgrÀvningen.

Mer information hittar du pÄ Vikingatida Vikby
Arrangör: Arkeologerna

Glada amatörarkeologer i Biskopstuna i Åkersberga norr om Stockholm. Foto: Lena Beronius Jörpeland, Arkeologerna (CC-BY)

Arkeologidagen vid Biskopstuna

Biskopstuna Ă€r en medeltida borgruin i ÖsterskĂ€r, uppfördes av Ă€rkebiskopen i Uppsala. I sommar avslutas ett treĂ„rigt projekt i form av en arkeologisk forskningsundersökning och amatörarkeologiska kurser vid borgen. Syftet Ă€r att skapa mer kunskap om livet runt borgen. TrĂ€ffa experter frĂ„n Arkeologerna, deltagare frĂ„n den amatörarkeologiska kursen och andra borgnördar. Observera att du mĂ„ste förboka plats till alla program. BegrĂ€nsat antal platser.

Tid: kl. 12.00–15.00
Plats: BorgvĂ€gen 32, ÖsterskĂ€r

VĂ€gbeskrivning: Biskopstuna ligger i korsningen BorgvĂ€gen-AllĂ©vĂ€gen i ÖsterskĂ€r.

Mer information om du tar dig hit ÖsterĂ„kers kommuns hemsida
Mer om uppdraget hittar du pÄ Bli arkeolog för en dag eller bloggen
Arrangörer: ÖsterĂ„kers kommun i samarbete med Arkeologerna och ÖsterĂ„kers hembygds- och fornminnesförening

PÄ jakt efter Rosendals försvunna slottspark

Varmt vÀlkomna pÄ en trÀdgÄrdsarkeologisk vandring i Karl XIV Johans fotspÄr pÄ Kungliga DjurgÄrden. Under vandringen berÀttar vi om det omfattande detektivarbete som pÄgÄtt sedan 2018, som kommer ligga till grund för en framtida restaurering och upprustning av Rosendals slottspark. Under vÄren 2019 genomfördes en trÀdgÄrdsarkeologisk utgrÀvning i slottsparken under ledning av Arkeologerna. Vid utgrÀvningen framkom ny spÀnnande kunskap om Karl XIV Johans slottspark.

Mötesplats för vandringen Àr grusplanen framför Rosendals slott. Vandringen pÄgÄr i cirka 50 minuter vid tvÄ tillfÀllen, kl. 11:00 och kl. 13:00. Max 15 personer per tillfÀlle, ingen föranmÀlan krÀvs och vandringen Àr kostnadsfri.

Tid: kl. 11.00–14.00
Plats: Rosendals slott, RosendalsvÀgen 41, Stockholm

Mer information finns pÄ Kungliga slottens hemsida
Mer om uppdraget pÄ Anrika trÀdgÄrdens hemligheter avslöjas
Arrangör: Kungl. DjurgÄrdens förvaltning

De arkeologiska undersökningarna i Varberg har gett nya ledtrÄdar till stadens förflutna. Foto: Arkeologerna (CC-BY)

Halland

Visning i utstĂ€llningen ”SpĂ„ren under staden”

Ta del av den senaste kunskapen i projektet runt den gamla strandlinjen och hur mĂ€nniskor kan ha anvĂ€nt nĂ€rheten till havet och möjligheten till transporter av varor. Visning pĂ„ Hallands kulturhistoriska museum av utstĂ€llningen ”SpĂ„ren under staden” av de arkeologer som arbetat med utgrĂ€vningarna i samband med Varbergstunneln.

EntrĂ© till museet: Vuxen 100 kronor, student och pensionĂ€r 80 kronor, barn och unga 0–19 Ă„r fri entrĂ©.

Tid: kl. 14.00–16.00
Plats: Varbergs fÀstning 1, Varberg

Mer information finns pÄ Hallands museums hemsida
Mer om uppdraget i vÄr blogg  https://arkeologerna.com/bloggar/arkeologi-i-varberg/
Arrangör: Hallands kulturhistoriska museum

UtgrÀvningen i Ljungaviken. Foto: Henrik Pihl, Arkeologerna (CC-BY)

Blekinge

Ljungavikens arkeologi

Arkeologidagen i Sölvesborg 2020 lyfter fram sÀsongens resultat frÄn de makalösa grÀvningarna i Ljungaviken. Dagen arrangeras som ett öppet hus med aktiviteter i bÄde Sölvesborgs museum och Sölvesborgs konsthall. FrÄgor besvaras och fynd visas upp av projektdeltagare, och en nyproducerad film presenterar preliminÀra resultat och hur rapportarbetet ser ut.

Tid: kl. 11.00–17.00
Plats: Skeppsbrogatan 3, 294 31 Sölvesborg, Sölvesborg

Mer information hittar du pÄ Blekinge museums facebooksida
Mer om uppdraget StenÄldersmÀnniskorna i Ljungaviken

Arrangörer:
LÀnsstyrelsen i Blekinge, Blekinge museum, Sölvesborgs kommun, Sölvesborgs och Listers fornminnesförening, Sölvesborgs konstförening och Blekinge fornminnesförening

Vikingatida pÀrlor frÄn gravfÀltet i BÄdstorp, Norrköping. Foto: Rikard Hedvall, Arkeologerna (CC-BY)

Östergötland

Tre miniförelĂ€sningar – nytt nummer av Arkeologi i Östergötland

Tre av författarna i Ă„rets nummer av Arkeologi i Östergötland ger korta förelĂ€sningar pĂ„ Löfstad slott. De ges i GĂ€stabudssalen, som ligger i markplan i slottets vĂ€nstra flygel. Parkeringsplatser finns cirka 150 meter frĂ„n borggĂ„rden. Toaletter finns bakom den vita ekonomibyggnaden, mellan parkeringsplatsen och slottet. HĂ€r finns handikapptoalett och skötbord.

Ann-Charlotte Feldt: ”Dolt under Löfstads borggĂ„rd” om en nyupptĂ€ckt kĂ€llare pĂ„ slottet.
Katarina Sköld: ”VĂ€lbestĂ€lld och speciell” om en vikingatida kvinna pĂ„ gravfĂ€ltet i BĂ„dstorp.
Karolina Karlsson: ”NytĂ€nt intresse för kolmilor” om ny forskning pĂ„ lĂ€mningar i skogen.

Max antal besökare 40 personer. FöranmÀlan till monica.nyberg@arkeologerna.com, 010-480 81 63.

Tidskriften sÀljs ocksÄ efter förelÀsningarna och kan betalas kontant eller med Swish.

Tid: kl. 11.00–12.30
Plats: Löfstad slott

Kontaktperson Karin Lindeblad
Arrangörer: Arkeologerna, Statens historiska museer, Östergötlands museum, Stiftelsen KulturmiljövĂ„rd

VÄrt förhistoriska arv pÄ vÀg att raderas ut

30 July 2020 at 02:59

I 9000 Är lÄg boplatsen frÄn stenÄldern vÀl bevarad i Ageröds mosse i SkÄne. Nu Àr den nÀstan utplÄnad. Det visar en undersökning som publiceras i den prestigefyllda tidskriften PLOS ONE. Problemet Àr alarmerande och strÀcker sig lÄngt utanför skÄnska Ageröd: Inom 20 Är kommer mycket av vÄr Àldre kulturhistoria att vara borta pÄ grund av klimatförÀndringar och annan mÀnsklig pÄverkan. Men finns det nÄgon rÀddning?

Arkeolog och osteolog Adam Boethius i arbete vid Ageröds mosse

Arkeolog/osteolog Adam Boethius i arbete vid Ageröds mosse.

Första gĂ„ngen man gjorde utgrĂ€vningar kring Ageröd var pĂ„ 1940-talet. DĂ„ hittade Lundaarkeologer en stor boplats frĂ„n jĂ€garstenĂ„ldern, daterad till för cirka 8700–8200 Ă„r sedan. I den syrefattiga mossen fann man mĂ€ngder av vĂ€lbevarat organiskt material sĂ„som ben, horn och trĂ€redskap. Fynden blev viktiga för kunskapen om sydskandinavisk stenĂ„lder.

NÀr nya utgrÀvningar, med nya frÄgestÀllningar gjordes pÄ 70-talet noterade man att mossens lagertjocklek hade minskat. Efter avslutat arbete tÀcktes fyndplatsen Äterigen, allt i enlighet med sÄvÀl svensk som europeisk lagstiftning och praxis, som bygger pÄ att fornminnen kan bevaras i sin ursprungliga miljö, dvs under mark.

Men nu visar forskare frÄn Lunds och Stockholms universitet samt Statens historiska museer att sÄ inte lÀngre Àr fallet.

Senaste utgrÀvningen gav skrÀmmande resultat

Förra Äret gjorde de en ny begrÀnsad utgrÀvning vid Ageröd för att se hur försurning, utdikning och klimatförÀndringar pÄverkat de organiska fornlÀmningarna. Cirka 4000 fragment undersöktes för att forskarna skulle kunna faststÀlla i vilken grad och takt de vittrar bort.

– Det har varit skrĂ€mmande att konstatera att dessa lĂ€mningar som har legat sĂ€kert och skyddat i 9000 Ă„r, pĂ„ bara nĂ„gra decennier har gĂ„tt frĂ„n vĂ€lbevarade till det skick de idag befinner sig i, det vill sĂ€ga helt eller pĂ„ god vĂ€g att utraderas, sĂ€ger arkeologen Adam Boethius frĂ„n Lunds universitet.

Bild publicerad i PLOS ONE förestĂ€llande nĂ„gra av benen frĂ„n de olika grĂ€vningarna (a–d frĂ„n 2019, e–i frĂ„n 1940- och 1970-talsutgrĂ€vningarna).

Bild publicerad i PLOS ONE förestĂ€llande nĂ„gra av benen frĂ„n de olika grĂ€vningarna (a–d frĂ„n 2019, e–i frĂ„n 1940- och 1970-talsutgrĂ€vningarna).

Forskarna bakom studien Àr: Adam Boethius, Lunds universitet, Mathilda KjÀllquist och Ola Magnell, Arkeologerna, Statens historiska museer samt Jan Apel, Stockholms universitet.

DalahÀst funnen i Falun vid arkeologisk utgrÀvning

11 July 2020 at 08:11

Under fredagen hittades en dalahÀst vid en arkeologisk undersökning i Falun. HÀsten pÄtrÀffades under utgrÀvningen av PrÀstgÄrdshyttorna dÀr man arbetade med kopparhantering frÄn medeltiden fram till 1800-talet.

DalahÀsten frÄn PrÀstgÄrdshyttorna

DalahÀsten frÄn PrÀstgÄrdshyttorna. Foto: Arkeologerna CC-BY

Det var vid vattenkraftkonstruktioner avsedda för driften av kopparhyttor som den lilla hÀsten grÀvdes fram. Vattnet i HyttbÀcken drev de sÄ kallade PrÀstgÄrdshyttorna, med anor frÄn medeltiden, som nu undersöks av Arkeologerna vid Statens historiska museer.

TrÀhÀstar har tillverkats sedan Ätminstone 1100-talet, men det var i början av 1800-talet man började mÄla dem i Dalarna. Vid vÀrldsutstÀllningen i New York 1939 blev dalahÀsten vÀrldsberömd. Dalarnas museum i Falun har en stor samling Àldre dalahÀstar.

Den nu funna dalahÀsten verkar vara rödmÄlad, med sadel, man och remtyg i en mörkare fÀrg. Den tycks Àven ha dekor i en ljus fÀrg. PreliminÀrt kan fyndet dateras till 1800-talet, och denna dalahÀst kan alltsÄ höra till de Àldre bemÄlade.

Sverige var vÀrldsledande inom kopparproduktionen under 1600-talet och spÄren efter dessa arbetsplatser och mÀnniskorna som arbetade med kopparhanteringen finns fortfarande kvar i Falun. Arkeologerna undersöker i sommar delar av de gamla PrÀstgÄrdshyttorna som var belÀgna lÀngst med HyttbÀcken. De uppfördes pÄ medeltiden och drevs fram till mitten av 1800-talet.

Kontaktpersoner

Arkeolog Mia Englund 010-480 80 52
Regionchef Johan Anund 010-480 80 61

Pressbilder finns pÄ Flickr:
https://flic.kr/s/aHsmPkK3dN

Ladda ner pressmeddelandet (PDF)

Torbjörn Holback med DalahÀsten

Arkeolog Torbjörn Holback visar upp den nyfunna dalahÀsten. Foto: Arkeologerna CC-BY

❌